Kära Ameliavänner!
Barnen på Sakhumzi är friska och glada. Oavsett oro för pengar och annat som de vuxna upplever så fortsätter livet som förut för dem. Visserligen har de jämfört med våra barn en utsatt situation men de får vara barn med lek, skola och trygga vuxna omkring sig -vilket är det viktigaste.
Amelia berättar att hon gläder sig åt att ha Ameliavännerna ”short Eva and tall Ewa” på plats igen. Det ger henne möjlighet att dela sin oro med någon som har tid att lyssna.
Verksamheten pågår som vanligt men nya problem uppstår dagligen och Amelia är den som måste finna lösningar.
Just nu är hon besviken över att bygget av skolhuset går så långsamt eftersom det är väsentligt att det blir klart innan vintern.
De nya barackerna som byggts i samarbete med Lions och som var en total överraskning för Amelia är ännu inte inredda så de används inte fullt ut. Nyligen flyttade man dock över möbler från ett gammalt hus och har nu ett bättre och ljusare klassrum.
Dessa byggen samt det New Hope står för kommer att förändra tillvaron avsevärt när allt står klart.
Vi får ha tålamod (som Amelia) och inte glömma de stora förändringar vi redan bidragit till under våra 10 år, och det i ett land som är under uppbyggnad med allt vad det innebär.
För tio år sedan fanns Ekukhanyeni endast som en dröm och Sakhumzi var både trångt och mörkt och inte som det hem det är idag. Ytan upptogs mest av våningssängar där de mindre barnen låg på tvärs- fyra i en säng.
Garaget med cementgolv var lekrum och möjlighet att leka utomhus fanns inte. En lekplats en bra bit bort var det enda utflyktsmålet men där fick man dela de få gungorna med andra barn från området.
Ekukhanyeni-tomten är stor som en fotbollsplan och barnen kan röra sig fritt då den omges av ett säkert staket.
Så när vi idag ser vad som vuxit och fortfarande växer fram på Ekukhanyeni så kan vi känna oss stolta.
I verksamhetsberättelsen som ni fått kan ni läsa vad vi gjorde under 2014.
Tack för alla medlemsavgifter.
Bifogat finner ni några nytagna foton.
Med de varmaste hälsningar från styrelsen/Barbro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar